Monica Dominique & Andreas Hellkvist på Blackbird i Uppsala

Två fantastiska musiker vid varsin klaviatur, Monica Dominique vid flygeln och Andreas Hellkvist vid Hammondorgeln. Lekfullt, intimt och svängigt!

Att dessa två färgstarka musikaliska personligheter blivit en återkommande akt på Blackbird är ingen tillfällighet. Det var faktiskt Katalin själv som förde dem samman, för en konsert på dåvarande Ktvå för några år sedan. Ljuv musik uppstod och sedan dess har Monica och Andreas varit land och rike runt och spelat för fulla hus, med regelbundna stopp i Uppsala och Blackbird.

Det blir en konsert, en upplevelse och ett möte både i och utanför musiken. Publiken förundras över deras intima och lekfulla samspel, som en musikalisk konversation mellan gamla vänner. Vi får höra pärlor ur både Monicas och Andreas repertoar. Det blir jazzstandards, visor och kanske till och med någon schlager. Och mellan låtarna kan man få höra både anekdoter, reflektioner ellar bara mysigt småprat.

Monica Dominique är en uppskattad jazzpianist, kompositör, arrangör och kapellmästare , utbildad på Musikhögskolan i Stockholm. Tillsammans med maken Carl-Axel Dominique ger hon ofta konserter för fyrhändigt piano med en blandning av klassiskt och improviserat. Hon var medgrundare till allmusikgruppen Solar Plexus 1969, där hennes sväng på hammondorgel blev ett av gruppens främsta kännetecken. Hon ingick också en period i sånggruppen Gals and Pals och har även samarbetat med bl.a. Monica Zetterlund, Carla Bley, Hasse & Tage och Povel Ramel. Hon har komponerat film- och teatermusik, körverk, storbandssviter och en mängd sånger. En av hennes mest framförda är “Tillägnan” som komponerades till hennes trio-LP från 1980 med brodern Palle Danielsson på bas och Leroy Lowe på trummor. Monica invaldes 2016 i Swedish Music Hall of Fame.

Virtuost, lekfullt och med inlevelse – det finns många sätt att beskriva Andreas Hellkvist vid sin Hammondorgel. Han har utvecklat en stil som väcker häpnad och beundran, både hos publik, kollegor och recensenter. Oavsett sammanhang så är det få som går oberörda från en konsert. Här möter vi honom i ett mer intim sättning där han och orgeln får fullt spelrum.